"Nervositet?"
Jag vet inte. Vad det är med mig nu för tiden. Min sinnestämning skiftar lika fort som jag kladdar ned ord på tangentbordet. Jag känner mig helt nöjd med ett beslut i ena sekunden för att i andra tvivla. Jag blir arg. Besviken. Lättad. Upprörd.
Det kittlar i mina fingertoppar och i magen dansar små myror omkring, att skriva fjärliar skulle få det att låta ljuvare än vad det känns, ögonlocken far frenetiskt upp och ned. Nervositet? Ha, inför vad? Inget. Ingen aning. Hjärtat slår lite snabbare.
Oj, vad poetisk jag blev helt plötsligt!
Nej, men jag vet inte riktigt, vet inte om jag känner mig själv längre. Fast det är ju klart jag gör det. Kanske bara är lite osäker på vem jag vill vara?
Ni som inte känner mig, eller inte lärt känna mig genom min gamla blogg, vet ju inte riktigt vad jag är för en filur. Men jag brukar tänka på mig själv som självsäker, stark, en tjej som vågar stå för sina åsikter. Men nu ställs jag inför dessa ständiga val. Livsavgörande sådana, och jag vet inte riktigt om jag är så säker på mig själv längre.
Det kittlar i mina fingertoppar och i magen dansar små myror omkring, att skriva fjärliar skulle få det att låta ljuvare än vad det känns, ögonlocken far frenetiskt upp och ned. Nervositet? Ha, inför vad? Inget. Ingen aning. Hjärtat slår lite snabbare.
Oj, vad poetisk jag blev helt plötsligt!
Nej, men jag vet inte riktigt, vet inte om jag känner mig själv längre. Fast det är ju klart jag gör det. Kanske bara är lite osäker på vem jag vill vara?
Ni som inte känner mig, eller inte lärt känna mig genom min gamla blogg, vet ju inte riktigt vad jag är för en filur. Men jag brukar tänka på mig själv som självsäker, stark, en tjej som vågar stå för sina åsikter. Men nu ställs jag inför dessa ständiga val. Livsavgörande sådana, och jag vet inte riktigt om jag är så säker på mig själv längre.
Kommentarer
Trackback